Ni kommer inte att tro mig. Minns ni att jag för ett tag sedan skrev att jag fått ett väldigt märkligt telefonsamtal om en leverans? Fram till igår trodde jag att jag kunde lägga detta bakom mig. Ni vet, ett klassiskt engångstema för bloggen som absolut inte behöver behandlas fler gånger. Så visade det sig att det inte var. Nu hände det nämligen igen.
Det ringde på min telefon kl 09:15 på morgonen. Jag låg och stensov eftersom jag hade jobbat halva natten. Sömndrucket svarade jag och bad mannen i andra änden att upprepa vad han just sagt:
- Jag har transport av en pall här. Den kommer till dig om 30-40 minuter. Är du hemma då?
Mitt i min sömn-enfald kunde jag inte förmå mig att fråga vad han pratade om. Vadå för transport av pall? Vad var det för en pall som skulle åka på transport hem till oss? Frågorna lämnades obesvarade och det enda som kvarstod var pipet i örat efter att mannen sagt hej då och lagt på.
Jag satte mig upp i sängen och gnuggade mig i ögonen. Det skulle alltså komma en transport av pall inom en väldigt snar framtid. Jag funderade på vad det möjligen skulle kunna röra sig om. Nog för att min sambo är ett stort fan av att besöka Ullared, och att hon faktiskt var där för bara några veckor sedan. Men jag tror nog att hon skulle nämnt om hon beställt transport av en hel pall med saker. Vad skulle det ens kunna vara? Tvättmedel? Detta stämde bara inte.
Jag tog upp telefonen och ringde till sambon men fick inget svar. Jag försökte också ringa upp killen som skulle transportera pallen. Inte heller där var det någon som svarade. Det var väl bara att göra sig i ordning och förklara för personen att leveransen var fel. Ja, även denna gång, vill säga. Vi hade inte beställt en transport av någon pall överhuvudtaget. Inte vad jag kunde tro i alla fall.
Efter 35 minuter ringde killen upp igen. Han upprepade att transporten av pallen snart var framme. Jag förklarade problematiken och han bad oss bara ta det när han var framme, vilket var om 3 minuter. Sagt och gjort. Jag tog på mig jackan och gick ner till gatan för att möta honom. Väl där nere såg jag en stor lastbil, mannen som uppenbarligen var den jag talat med och något litet han höll i.
Transport av pall var det. Det var dock inte vad jag tänkt mig. Som gammal lagerarbetare utgick jag från att det skulle vara tal om ett helt kolli av något. Transporten var dock av en liten, blygsamt sammansatt pall vi kunde ha i köket. Nu mindes jag att jag hade gjort en beställning av en sådan.
Och vad lär vi oss av detta? Jo, svara aldrig i telefon när ni är nyvakna.